Det är tisdag och jag är ledig vilket känns en aning befriande. Dock är det ju en del skoluppgifter man bör ta tag i som genast drog ned den befriande känslan men jag och Jessica har tydligen gått in i den pakt - våga vägra pluggandet! Jag måste säga att jag vågar mer än gärna men med tanke på att jag i slutändan ändå kommer att få göra dessa uppgifter så kanske det skulle vara bra att göra dem nu när man faktiskt har tid. Sedan med tanke på att mitt sommarlovs-löfte var att aldrig mer skjuta upp uppgifter eftersom jag hade 765876 st att göra i slutet på terminen så vet jag inte om jag vågar längre.
Jag ska skriva om djurens rättigheter på engelskan och jag känner mig ganska rebellisk i mina ord måste jag säga. men jag inser också att jag själv är en av de konsumenter som får grisarna att bo trängre, med andra ord - jag älskar kött! Självklart är jag inte för att djuren ska behandlas som de gör bara för att de ska slaktas men eftersom jag köper köttet så blir jag väl indirekt någon som stödjer? jag kan ju trösta mig med att jag för mestadels äter svenskt kött och jag hoppas att de i alla fall har det lite bättre än vad som beskrivs på djurrättsaktivisternas hemsidor. Det tillsammans med att jag aldrig skulle flå en räv för dess päls får mig att känna mig en aning, men bara en liten aning bättre till mods. Å anda sidan gör det inte alls det för jag gillar inte att vara en människa som bara tycker att det är fel och inte gör något åt det. Vem som helst kan ju ha åsikter om vad som helst men vad gör det för nytta om man bara sitter för sig själv och tycker någonting? Jag pratar för mig själv nu men en av det största bristerna jag har är att jag klagar men ändå inte gör något åt det. Så vad hjälper det om jag sitter här hemma i min säng och tänker att det är dåligt att djur behandlas som de gör när jag ändå inte gör något för att få det att förändras. Så mycket makt har jag faktiskt inte att det räcker med att tänka på det. Och detta gäller ju inte bara djurens rättigheter. Jag är rädd för att jag hade varit en av de som bara hade glidit med under andra världskriget eller under slaveriet och det får mig att vilja spy över mig själv. Min självinsikt har skrämt mig vilket kräver att en ändring måste ske snarast!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar