How can I get your love when you keep on snatching it back?

försök att inte nynna på den här efter att du lyssnat

Det är kul när man går in på sin blogg och upptäcker att man bloggat utan att man kommer ihåg det. Ännu roligare när man själv inte förstår vad man menade med texten

Det börjar bli sådär friskt i luften igen vilket betyder att hösten är på ingång.
Just idag känns det ganska dystert
Imorgon känns det nog väldigt mysigt

V, som i vatten, som i du

jag tycker inte om det här samtidigt som jag gör det

ulll

Love is all, from what I've heard, but my heart's learned to kill

"- Hur dog han?
- Han ramlade ut i tomheten"

Vivian Maier

yes, I plan to be forgotten when Im gone

Finns det någon människa som inte har några hemligheter?
vad är egentligen den genomsnittliga antalet hemligheter en vanlig Svensson innehar?


Just nu önskar jag att jag satt tillsammans med denne dalmas i denna solnedgång.
Ja, för vem är inte svag för solnedgångar, vatten, gitarrer och män med röster som skär igenom revbenen för att sedan varmt omfamna hjärtat?

ja, jag är svag för sånt
ganska väldigt mycket jättesvag för sånt
jag tror jag älskar honom för ikväll
villkorslöst

Andra längtar efter barn. De ser barn överallt, barnkläder och leksaker som skulle vara perfekta till just deras barn. De fantiserar om hur de skulle låta när de skrattar och vems ögon barnet skulle
få.

Ja, Jag ser potentiella lägenheter överallt. Föreställer mig hur jag skulle kunna inreda dem, hur väl de skulle passa mig, vilka myskvällar jag skulle ha, hur mycket vin man kan dricka på balkongen.

ni förstår, jag känner för att flytta hemifrån.

Jag har hittat hunden jag ska skaffa när jag är äldre, beroende och bosatt

Ett litet tips kanske man skulle kunna säga
eller en vänlig gest
se det eller missa något

Jag gillar intelligens och kloka personer för de har förmågan att smörja mina öron precis som Carmex när det får mina läppar att återigen vilja leva

http://svtplay.se/t/133773/varldens_modernaste_land

(försvinner den 18de)

Det kanske låter banalt

Come with me, together we can take the long way home

Forgive me pretty baby but I always take the long way home

Min stationära dator blev just infekterad, smittad och döende på bara några sekunder.
Jag hoppas den inte lider.


"Det är som om vi är rädda för att det inte ska märkas när vi fjärtar"

Jag är fortfarande underbart, härligt förbryllad över att jag har mitt liv i mina egna händer. Att det nu är jag som styr marionetten.

vad är det som hindrar oss egentligen, varför väljer vi att få ångest över vad vi ska göra istället för att njuta av det och verkligen fundera på vad hjärtat skriker efter?

Vi har drömt om att åka dit, gör det och känna känslor men varför väntar vi och på vad? varför tar vi oss inte i kragen? för vad gör det om man råkar välja fel? om man råkar inse mitt i handlingen att det inte är ens grej? Man vet inte förrän man provat, och gud vet kanske att det kommer att bli det bästa valet du någonsin kommer att göra. och är inte den risken värd att ta?


Det är inte nu vi ska låta hjärnan trampa på hjärtat utan det tar vi senare när förpliktelserna börjar bli för många och för bestämda
och vad jag vet så syns de inte ens på horisonten än
för vi är färska, unga och jävligt sugna på livet.

För mig som inte såg det när det sändes

jag dog och jag dör fortfarande
som om mitt hjärta fastnade i dammsugaren
ni vet, så som när man råkar dammsuga över en duk eller en gardin.


http://www.youtube.com/watch?v=Nm6MidMyFe8

Jag blir sådär fascinerad va det tragiska